Dopklänning

Jag fick tidigt för mig att jag skulle sy en egen dopklänning till lilltjejan och eventuella syskon. Letade och letade måååånga timmar efter inspiration, hade en ungefärlig bild av vad jag ville ha för typ. Denna klänning har engagerat halva släkten och det är ju jättekul! Jag ville ha ett liv och en kjol med någon form av skirt tyg över. Att hitta tyg visade sig vara det svåraste. Mamma letade på jofotex då de bor nära, hon hittade dessa tyger. Utan att själv tittat på dem köpte hon och tog med sig upp till mig. Att sy i det skira tyget visade sig inte vara det lättaste, många grodor kom det då, tur att Flisan var liten! Konstruktionen fick växa fram under tidens gång. Ritade av ett klänningsliv från någon mönstertidning och modiferade lite utifrån en tröja i rätt stl. Den var ju tvungen att passa när hon skulle ha den. Det blev nog ungefär stl 68-70. Lite stor på henne, men det gick bra. När Flisan var 2 veckor dog hennes gammelfarmor och vi fick ärva bla en lite påse med virkade spetsar de var så otroligt vackra så jag var tvungen att använda en av dem till klännigen. Kul att ha med något som hon gjort, då hon aldrig fick chans att träffa Felicia. Tyvärr var inte spetsen i samma förg som tyget, men då hade jag den turen att hitta kantband i siden som var samma färg, lite gulare än gräddvit, samt även en lite volang att ha vid ärmslutet.

Hur knäppningen skulle se ut var ju ett gissel, tyget var så otroligt skirt att knapphål eller tryckknappar hade tagit sönder syget direkt. Var inne på att virka knapphål och sätta dit klädda knappar, men så kom jag på att knytand var nog så bra, och det blev perfekt, då kan man ändra lite på storleken ocksp ifall nästa barn behöver lite mera plats.

Här kan ni se gammelfarmors virkade spets! Samt en ceris rosett och en tygblomma från min mammas inredning! Här kan man se små streck rakt ner från livet. Då jag inte tyckte att det passade stilen med rynk så fick det efter lite fundering bli en form av pressveck för att få kjolen att falla snyggt. Det blev faktiskt riktigt bra, men jag hade tagit till lite lite tyg till kjolen tyvärr, det går åt mera än man tror. Det syns nästan ännu mera hur fallet blir på bilderna ovan.

Ett av kriterierna i detta projekt var att barnens namn ska broderas in någonstans på kjolen, det tog lite tid att få till hur det skulle vara och med vilken färg etc. Men det blev så att på framsidan nere vid kanten broderade min mormor Felicias namn och senare broderade min mamma dit dopdagen. Felicias farmor som är väldigt duktig på att texta fick göra fina bokstäver som skulle gå bra att brodera. Med andra ord så är vi många inblandade i detta projekt! Min mamma sydde även dit volangen i ärmsluten, då var jag så otroligt less på detta galna tyg och jag avskyr att sy förhand.

Hon blev ganska söt lilla toker!